Kom hem som någon annan

Kom hem det regnar in, stryk askan mot min kind..

Alltså. Jag tänker inte ens försöka umgås normalt just nu, det funkar inte.
Om det är inte är marielle, för hon är likadan, men vi kommer ju spy på
varandra. haha.

Jag är en zombie, som vankar av och an här i mitt hus på näs.
Jag får lust att skriva låttxter, jag får lust att spela gitarr. Men inget
vill ju någonsin gå vägen, och jag borde inte syssla med musik.
Och jag borde verkligen inte lipa, även om det kan vara svårt att göra annat.

Det känns som om jag letar skäl att komma härifrån, att träffa nåt annat. Nåt som inte
påminner om kinnas välbekanta gator och vardag.
Men hur skulle jag kunna komma iväg härifrån? Träffa vänner? Då kärlek ändå bara
förstör det som kunde varit något. För vet ni en sak. Jag blir inte kär längre.
Helst skulle jag nog bara vilja bli blixtförälskad i nån jävel långt härifrån. Åka dit, och
skita i precis allt annat. Bli insvept i en stor och trygg famn, och mest bara blunda.

Eller gunga på röda gungor och äta körsbär en hel natt.
För att sedan hamna på en filt under ett träd och prata
om livet. Som det är och som det kunde varit. Prata om
världen, prata om du och jag.


MEN VAD FAN ÄR KÄRLEK FÖR NÅGONTING?

Jag är så otroligt trött på den att jag bara vill spy.

TJA


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback