lyckorusimagen

Just nu sitter jag i datasalen, huvudvärken hälsar på och jag berättar en del hemligheter för honom. Jag berättar att jag sitter och tänker på små personer i min omgivning. Jag tänker på Marielle. Marielle är sådär lagom störd, någon personlighetsklyvning anas, men det är nog inget vidare allvarligt. Jag tänker på vad hon hittat på inatt och hur hon mår. (: Ska viska hemligheter med henne sen, det ska bli intressant och jag ska ta reda på alla små detaljer om den svarthåriga killen, med ett konstigt namn som jag aldrig minns.
  
Jag berättar att jag längtar till sommaren, att jag vill ha festival, alldeles just nu. Jag vill ta på mej ett par gigantiska solglasögon, öppna en öl och bege mej till festivalområdet för att se korn eller strokes. Helst skulle jag vilja att mina förhoppningar om att Red Hot Chili Peppers skulle komma skulle slå in, men de krashades brutalt och jag blev besviken. (Men hur vågar man hoppas på nåt sånt ändå liksom?)
  
Jag berättar att jag har sockervadd i mitt huvud, rosa sockervadd. Jag går omkring och småmyser om dagarna, för att någonstans befinner sej en människa med världens mysigaste hår. Och snart ska jag träffa honom, han gör mej bara glad. Det finns inga problem att hämta där. Än.

Och så vill jag kunna sjunga, det är nog min största personliga önskan.

Nu tänker jag be Herr huvudvärk att gå hem igen, sockerkakan är slut. Kaffet har kallnat och dagdrömmarna har dragit förbi. Det finns inget kvar att se. Åter till verkligheten.

Tack & adjö.