lyckorusimagen

Men om man saknar löven då? Men om man saknar en varm asfalt och ett saftglas med färgglada sugrör i? Känslan av att kunna skratta när man vill, utan att något trycker över bröstet. Känslan av att känna sig fri & verkligen veta att man klarar sig själv. Det är jag mot hela världen. Eller?

Det är inget "Jag mot hela världen" året om. När septemberdagarna rullar på & de där vindarna inte blåser så skönt längre. Då vissnar "Jag mot hela världen" & det är plötsligt ganska kallt om nätterna. Det skulle helt plötsligt kännas skönt att ha två extra fötter där i fotändan. En varm kind & två nyckelben mellan lakanen. Det är helt enkelt inte lika skönt att röka själv om nätterna längre. Festivaldrömmarna är långt borta & randiga skrivblock är plötsligt inte alls lika avlägset.





Dagar i yrsel, något tumult där du inte klarar dig själv längre. det är ett sjukt maraton. men man kan ju inte ställa sig åt sidan. man kan inte välja att inte delta. konsekvenserna av det, är inte bara ett streck i betyget.