Ta mig i handen för jag faller så lätt

Som jag längtade efter att bli äldre. Äldre, så att lekisfröknarna kunde ta mig på allvar. Utan att få mina frågor avvisade med orden: bry dig inte om vad vi vuxna pratar om, gå nu och lek. Det var ju bara det att pärlplattor och kaplastavar inte alltid var så jävla spännande. Jag ville bli äldre så att jag kunde bevisa för min mellanstadielärare att nu, nu vet jag vad riktig kärlek är. För hur kul var det att få höra att det bultande hjärtat och pussarna bakom gympasalen var en lek? Att vi borde sluta vara tillsammans med pojkar och istället tänka på de i klassen som aldrig fick någon.

Lekisfröknarna handlar skor av mig ibland. Det är nog bara en som känner igen mig. Jag fick min bekräftelse av den där mellanstadieläraren. Under en lunch sa han: Nu är det ingen skillnad på hur vi älskar. Jag hummade tyst och fick avsmak i halsen.

Jag ville kunna dricka sprit, snurra flera varv på en kvällsfuktig gräsmatta och sen ligga platt på ryggen. Se på stjärnorna med min bästa vän i handen och prata om just de saker som ruset lockar fram. Pussa folk på kinden och hångla i mörkret utan att vara en typisk fjortis. Jag ville bara bli lite äldre. Jag ville bli 17 år och jag ville leva i en låt av Håkan Hellström. Jag blev 17 år och allt jag ville var att bli 18. Jag firade genom att gå ut på krogen utan falskleg, bestämde låtar i DJ-båset, ramlade nedför ett trappsteg och avslutade kvällen med en snefylla. Jag var elak mot min pojkvän och jag grät under hela bussresan hem.
Vi sprang på klubbar och pubar och diskotek och tröttnade ganska fort. Vi såg på varandra och vi var inte dumma. Ingenting skulle bli riktigt roligt förrän vi blev 20 och kom in på alla bra ställen. Där man slapp gå hem klockan två, där man kunde dansa hela natten och sen promenera hem när det ljusnade.

Det här är året jag fyller 20. Och jag är livrädd. Allt jag vill är att inte bli 21 och allt jag vill är att bli 93, rynkig, världsvan och nyfiken. Allt jag vill är att känna du är världen när den är som vackrast och om vi ska dö, så gör vi det ihop. Jag vill trä färgglada strumpor på mitt barns mjuka fötter och jag vill springa genom morgonljuset och bli full och skratta när jag är som mest ledsen. Allt jag vill är att cykla över havet, allt jag vill är att matpåsarna går sönder och det rullar apelsiner och tvättmedel och sillburkar över hela gatan. Andas in doften av bensin, älska till ljudet av stadstrafiken och torka svetten av din panna. Allt jag vill är att inte bli 21 för jag har ingen aning om vart livet tar mig.

Kommentarer
Postat av: Linnea

Fick en rysning, underbart fint skrivet.

Postat av: Bea

Jag håller med Linnea, underbart!

2009-04-27 @ 17:30:02
URL: http://densomletar.blogspot.com
Postat av: nicolina

jag är så dålig på att kommentera på din blogg, väldigt dålig. men jag läser allt & missar inget.



dethär var underbart, som vanligt.

2009-04-27 @ 18:57:47
URL: http://dimmigadagar.wordpress.com
Postat av: Karolina.

jag är med dålig på att kommentera din blogg, men det brukar vara bara för att alla andra har nåt bättre att säga =)

men du är duktig nikål, ja tycker verkligen det.

och nu vill ja träffas snart.

2009-04-28 @ 13:19:24
Postat av: Nicole

Fy skjuttsingen vad glad jag blir. Vilka fina tjejor ni är! Jätte-tack. Och Karro, du är ju bäst! Jag ska faktiskt ta och ringa dig på en gång, så att vi kan planera morgondagen!



Puss!

2009-04-29 @ 18:38:10
URL: http://lyckorusimagen.blogg.se/
Postat av: Anonym

Nu läste jag den här texten igen och blev lite tårögd av sista stycket. För det är precis så jag känner. Jag hade kunnat bli pensionär nu och inte sörja en sekund. Jag är trött på att välja och bestämma, jag vill ha alla svåra val bakom mig. Allt svårt bakom mig.

2009-05-03 @ 19:05:00
Postat av: Anonym

Och så var det ju fröken Malin som skrev det där också... Glömde jag skriva.

2009-05-03 @ 19:05:32
Postat av: Filippa

Du är grym på att formulera dig, skriva!

Underbart att läsa.

2009-05-06 @ 20:56:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback