lyckorusimagen

Det är ingen ide att undvika det, ingen ide att undvika prata om det, att skriva om det, att tänka på det. För imorgon börjar skolan. Vare sig vi vill eller inte. Den bästa läraren har försvunnit, jag ska läsa extra kurser, fortsätta med den förbannade tyskan och så vidare. Det kommer bli rutiner igen, det kommer bli att leva utan att tänka. Att leva i ett mönster, att leva på autopilot.

Festivaldagarna är över, och jag kommer säkert inte ens ha red hot chili peppers att se fram emot i december. För om man är en rik jävla unge, kan man vara medlem på deras sida och förboka alla ståplatser. - Men en simpel arbetarunge som jag, får sitta vid ticnet och vänta till det exakta klockslaget 09:00 och då bara få tag i apakassa sittplatser. (Okej, jag låg just då och sov i Josefs säng, och Carla satt där och väntade. Men det behöver vi ju inte säga.)

Men jag kan ju trösta mig med att det blir Håkan Hellström i vilket fall. (:

Sista dagen innan skolan, det går inte att få den lycklig, spännande eller ens en gnutta intressant. Men jag och Marielle tänker nog försöka med att färga våra hår i vilket fall. Helst hade jag nog behövt en ny tröja eller nåt liknande med. Men man kan inte få allt..

Redhead eller djup brunett? Det återstår att se. (För även om en viss herre just nu övertalar mig att färga det svart, så tvivlar jag på att det någonsin blir det.) Hur ska man då kunna fortsätta att se ut som Anastasia.
Åh, jag känner att dagens ämne är grymt ytligt och ointressant. Men hey, det är min vardag.

Hej så länge.