Pusselbitar av en onsdag.
& jag är trött på gatorna. på alla människorna man känner igen. alla människorna som man har en historia till. som man hörde över tre glas vin den där lördagen då konsum inte hade favoritdippen. jag är trött på att sova & att vakna upp till samma ljus från fönstret. när jag var liten, luktade världen gott. men nu luktar den tidningspapper & spruckna drömmar. & vi talar om meningslösheten vi upplevt i sjutton år. (fast det är ju egentligen inte så många år, även om man vill tro det. vi vet ju alla att vi levde för de där barbiedockorna & pusselbitarna) i förrgår trodde jag att jag ville dö i tre minuter, imorgon kommer jag skratta åt någons skämt på tyskalektionen. & om en månad älskar jag fortfarande dig.
Kommentarer
Postat av: bella
du skriver så.jävla.bra.
Trackback