lyckorusimagen

Livet är ingen promenad genom chokladfabriken

Mr Rochester och jag

Nu har jag drabbats av vad-ska-jag-göra-med-mitt-liv-yrsel igen. Efter en kommande vår i Göteborg och antagligen en sommar bland skolådor och festivalmat, planar allt ut i ovisshet. Blå frågetecken som sprider sig från mina bleka underarmar ut på vägen jag har framför mig.
Det känns som om det inte är rätt tid för drömmar. Jag skulle vilja ramla ner och fastna i böcker med 1800-talskärlek. Där tiden verkar stå stilla, träden nynnar på gamla visor och känslorna är oskyldiga. Den kärleken är som ingen annan. Där skulle vissa ord kunna vara i evigheten. I vår värld slits de itu någonstans där en årstid blir en annan. Bussen avgår från sin hållplats och kvar står jag, med förvirrad uppsyn. Släpper det vackra jag krampaktigt sparat i handflatan och dukar under för den realistiska världen.

I vår värld är alla vänner arbetslösa, msnkonversationerna slentrianmässiga, pengarna på banken emigrerar och våra ex blir ihop med högstadieelever. Trendknarket snortas längst bak på 300-bussen, vi skapar fantasifoster av hur vi vill att våra liv skall se ut. Försöker ta ner Gud på jorden och placera honom vid våra köksbord. Berätta om våra rädslor, ta någon i handen.

Eller så är det jag som påverkats av mörka fönsterrutor ikväll. För när jag tänker på mina fina vänner, glittrar det till i ögonen och jag skulle helst vilja kura upp mig i soffan tätt intill. Stryka näsan mot välbekanta hjärtedofter och knapra på kakor.

GUD VAD BRA HÖRRUDU. fint. <3 snart ses vi.

yesterday is history, tomorrow is a mystery and today is a gift... that is why it is called 'present'.'



Bästa jag läst på länge. Själv lever jag i nuet, fast det är ganska ensamt

åh, herregud. en tisdagseftermiddag i decembers tveksamma inledning föll så bitarna på plats. 300-bussen gjorde mig misstänksam, och efter ordentlig genomläsning av äldre poster gläds jag åt att mina hemtrakter föder duktiga skribenter (utflyttade eller ej). vi har säkert gemensamma bekanta och sånt. haha. denna värld.

åh lilla fina pepparkaka, du är så bra

Lindsay: Tack så mycket. Vad roligt att jag kunde nå ut till dig. :)

Majja: Ja, snart ses vi! Det blir bra och mysigt.

Alexander: Jag tror att det kan bli ensamt var man än lever. Fast att leva i dåtid och framtid ger nog lite sämre odds. Borde komma på något vaccin mot ensamhet.

Ständigt dessa namn-killen: Det är så otroligt himla typiskt. Världen-är-liten-incidenter sker förvånansvärt ofta. (men nu ska vi reda ut det)

Cecilia: Nehej du, för vet du vad? Du är en sällsynt bra tjej. Och det är fint, att ni finns. Ni sällsynta.

Jo fast jag tycker allt för många försöker leva i framtiden. Botemedlet mot ensamhet har jag redan hittat. Det finns med i min kollektion. Vart ska jag skicka det?

Alla skriver om dina fina texter, jag gillar dom också, men bilderna är faktiskt lite särskilt till.

ok, det kör vi på. jag heter Oskar, är egentligen inte från Mark, men gick på gymnasiet (student 04 tror jag) där och jobbade dessutom i Kinna i två år innan det blev flytt till Halmstad för studier. i den sistnämnda fasen befinner jag mig fortfarande. osäker på vad jag mer kan skriva för att nysta i detta ytterligare.. vi känner ju förmodligen inte varandra ändå. ändå häftigt hur världen dag för dag tenderar att krympa allt mer.

åh, fast jag tycker det är jättemysigt :/



kom och knapra kakor med mig,

jag har daim & hallon-tårta också <3

Du skriver bäst!!!

Nicole, vill du bli min fru? Jag lovar att ständigt dyrka dina ord och vi kan sitta tillsammans på 300:an och göra den lite, lite bättre. Och kanske ta allt trendknark och spola bort det och göra världen en aning vackrare och knarkfriare?

http://malik.bloggspace.se/808418/en-mysig-lordagskvall/



hon funderar också på fortsättningen...konstigt att den kommer så tidigt, redan innan jul...

kram!

Dina ord berör mig på ett sätt som jag inte upplevt innan... fantastiskt gumman!

åh, du är så bra bara. vi har inte träffats på 2 år eller vad det är, ändå känner jag varje gång jag läser nått du skrivit eller ser din vackra uppenbarelse på bild att du ju är en sån man vill ha i sitt liv. det kan man ju iofs ha lite på låtsas när man får lite av dina ord såhär instuckna i tisdagsnatten, tack för det<3