Existensruiner, sommarfall
Jag hittar papperslappar jag skrivit på precis innan jag somnat och jag får morgontrötta pussar på tinningen. Har försökt få med mig kameran ut lite mer nu och det är mysigt med skärpa och färger. Det är lite osammanhängande i huvudet, men det spelar ju kanske ingen roll om meningarna känns lite sönderklippta när de ramlar ut. Jag tycker förresten att det är fint med utklippsord och jag kan ju låtsas att alla de snurrande tankarna just är sådana ord.
Jag har snubblat in i kärleken igen och det gör jag alltid utan att tänka efter. Jag följer hjärtespåren och tillslut befinner jag mig någon helt annanstans och säger något i stil med hoppsan. Men det är fint med skrattpussar, bastuånga, ingenting-prat och sådanadär kramar mitt i natten. Att vakna och se morgonljuset strila in mellan persiennerna, fingra på en mjuk mage och sedan dricka te på en köksstol, det blir fina teckningar längs ryggraden.
Och kanske kan jag förlänga slutartiden och andas om andetagen några gånger. Imorgon kanske dimman inte smakar smultron och i övermorgon kanske inget överlevt.
Jag tänkte skriva något poetiskt om att det är smart att aldrig tänka efter här, men jag kan ju inte slå det du just skrev. Och som alla vet brukar jag akta mig för att verka dum. DET ÄR SMART.
jag är svag för dina texter.
Dina texter är verkligen vackra. Man fastnar för dem.
eftersom alla redan skriver massa fina kommentarer, kanns de lite dumt o komma med nat likadant jag med. men min lovely nicole, fan va du skiver bra. jag e en lycklig sjal, tankte jag skriva men andrar mig nu till manniska, som kanner dig. (o jag saknar dig!)
Emma: Men det där var mest fåneritankar, trots att de var smarta. Fast kanske i ett annat sammanhang. Men mest kändes det bra, det du menade med att inte tänka efter. För alla, och helst jag själv vill alltid tänka efter. För mycket.
Discoslampa: Och den där svagheten får mig till ett leende på läpparna.
Hanna: Åh, tack för väldigt fina ord.
Min älskade kalina: Kom hem, kom hem, kom hem!
fina bilder:)