Färgmoln runt mitt kvarter

Vinylskivor som rispar längs tinningarna, lavatårarna i ögonvrårna
jag är för bräcklig för att skrika mer nu

mina nerver är som spindeltrådar, ni vet ju redan allt det där
hela tiden försöker jag resa mig, ställa mig på taken
prata för döva öron och plocka måndimman som ingen ändå hinner se
för den rinner mellan fingrarna.

Ord föll som pianotangenter och du träffade varje not, rätt i hjärtat
jag försöker nå runt hela kvarteret, med färgmoln och sockermun
vill rädda morgonen från det vita ljuset och stå upp för er, mina tennsoldater

Ibland fastnar stegen i marken och jag får gå om
trampa i fotspåren och försöka få dem med mig

Jag lyckas inte med det ikväll, jag tappar mina garntrådar
min dockskåpsvärld med fantasitapeter imploderar och jag viskar imma på de tomma ögonen

Kommentarer
Postat av: Tingeling

Jag känner med dig i vartenda ord.
Du kunde lika gärna ha scannat mig...

2008-01-09 @ 00:06:35
Postat av: Nicole

Fina tingeling. Sådanadär igenkännings-ord tycker jag om att höra.

Postat av: unni

riktigt fina ord som alla andra.
det går rakt in i hjärtat

2008-01-24 @ 21:15:41
URL: http://plusettminusfyra.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback