Åklagarmyndigheten skickar bruna kuvert

9 Juli 16:32



Sitter på en regnstänkt altan och andas fuktig sommarkväll. Solreflektionerna från ett glasbord, tillsammans med ett pillemariskt leende. Det blir ingen rättegångsvisa! Anlände från arvika mitt i natten i lördags och på bordet låg ett fint brev från Fröken Åklagare. Blundar ett ögonblick och känner ett behagligt vinstrus i halsgropen. Trots att förlusten aldrig kommer kunna fyllas av någon annan.

Mardrömsnätter och magont, nu är det lite bättre. Drar in en bakgårdskänsla och tycker för en gångs skull att det är helt okej att vara ensam. Snart vet jag hur hösten ser ut, fast inte alls egentligen. Om jag snubblar in på universitetet så kan jag i alla fall sniffa mig till biblioteksböcker med sällsamma sidfläckar. Nya höstskor, en förlång halsduk och svart kaffe.
Och att fastna i en främmande mans tankar hade inte varit alls fel. Jag är lite klar med att bli rädd för de som vill ha mig. Men att fly kärlek, är i alla fall något jag kan säga att jag lyckats med det senaste.

En välbekant röst från Göteborg vill ses igen och visst har jag saknat våra samtalsämnen, mysleenden och skratt. Men jag är någon annan nu. Tejpa upp den klyschan på kylskåpsdörren.

Det var en sådan fin man som kom in i skoaffären idag och helst av allt skulle jag vilja le åt honom. Sådär i förbifarten men ändå låta känslan fastna i luften. Det gick inte så bra alls, för jag fick istället sådana kramper i magen att världen snurrade ett halvt varv. Andades för fort och kallsvettades på toaletten, sen gav jag upp och gick hem under ett förstort paraply. Tvinnade håret runt långfingret och sjöng ljudlöst.

Även om det kommer att få min mor till krokodiltårar, så ska jag tjuvkika efter studentlägenheter i Göteborg. Chansen att få tag på något känns minimal, men jag ska i alla fall försöka på riktigt nu. Mark är så förbannat kvävande och jag hatar att en skithåla bemästrar konsten att ta strypgrepp på dess invånare. Trots att det just nu, på en altan till ljudet av fabriksbrus, går ovanligt lätt att andas.

Så jag la mig på plankorna och andades in ett litet lager för de kommande dagarna. Det borde jag göra oftare. Sen tänkte jag ta fram den största tekoppen och dricka lite nostalgite. Men det blev vattenpipa och chai med mina favoritflator istället. Och så en alldeles underbar Bella förstås.

Kommentarer
Postat av: cecilia

om du får fatt i en lägenhet i göteborg skulle jag vilja hyra in mig i en byrålåda, om jag får:)

Postat av: Linda

Nicole.Vilka fina texter och tankar du skriver.Tänk om man kunde formulera sig så som du gör.Kram från lilla Linda på jobbet;)

2008-07-17 @ 12:13:55
Postat av: cissi

hej, du vi sågs på arvika, du kommer säkert inte ihåg mig, jag är hon som kände igen dig och hade koll på att du skriver. Vill du fortfarande att jag ska höra av mig till p3, Gör det Själv, om du fortfarande vill vara med? Kan ge dom ditt nummer om du vill, rikssänd radio är inte helt fel:) hör av dig i sånna fall-

2008-07-19 @ 22:16:20
Postat av: Nicole

Cecilia: Jag ska inreda byrålådan åt dig, med tapeter och kakburkar!

Linda: Söt du är!

Cissi: Klart att jag minns fröken Wilson! Jag kilade in på din färdlektyr när jag kom hem och läste och lämnade några rader. Det skulle vara jätteroligt ja, så det får du gärna göra. Jag har inte din msn eller något, men om du läser här igen så kan du kanske adda mig? n[email protected] Tack, det är snällt att du kom ihåg det. :)

2008-07-20 @ 13:07:32
URL: http://lyckorusimagen
Postat av: Nicole igen

n[email protected]

2008-07-20 @ 13:08:12
Postat av: Nicole en sista arg gång

DET SKA VARA ETT UNDERSTRÄCK OCKSÅ. Men det vill ju inte skrivas. Mellan n & pernklint.

2008-07-20 @ 13:09:10
Postat av: T i l d i s e n s | hundar&bloggdesign

Dina bilder är fruktansvärt fina! Jag har sett på din bilddagbok också, hihi :)

2008-10-29 @ 19:38:31
URL: http://tildisens.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback