Vi dör alla unga för att sedan leva livet som spöken
Tala om för mig hur jag ser ut när livet sviker. Tala om för mig när ögonen torkar ut och faller ur sina hålor. Ner på ett sprucket dansgolv. Låt mig tömma flaskorna i baren och kasta fuktiga blickar mot döden. Där han sitter med sin whisky och en trött blondin.
Jag ser pojken jag älskade på andra sidan rummet. Som en skjuten soldat stirrar han tomt framför sig. Han är ett skal och jag saknar flickan jag var. Jag når inte fram till baren. Människorna växer sig större och någon tappar ut sin sorg över mina fötter. Vildvittrorna river upp mitt bröst och jag blöder öppet. Döden sveper sin whisky, smäller handen i disken och går. Utan ett ord.
Bilderboksbarnen hånglar i ett hörn. Någon glömde att förklara. Med bultande hjärtan och skräckslagna andetag omfamnar de varandra. Slickar kallsvett och vrålar ljudlöst. I fina sagor talar vi inte om smutsen. Någon särar mina läppar och spiller bensin i min strupe. Tarmarna fylls och en tredje tänder på.
Vi vaknar i det daggvåta gräset
Jag hostar upp aska och du glömmer nämna
att mina ögonhålor är
gapande tomma
än så länge lever vi
Kommentarer
Postat av: Johanna
Åh, fantastiskt..!
Postat av: Linnéa
Tala om för mig hur jag ser ut när livet sviker.
Tänk att så få ord kan göra en perfekt mening!
Postat av: Malin
Var tvungen att läsa igen efter vårt samtal ang. den här texten och jag tycker den är fantastisk.
Postat av: Nicole
Johanna: Tack rara!
Linnéa: Tänk att du talar om perfektion och mina ord i samma mening. Det är galet. Och jag blir glad. Galet glad.
Malin: Dig ska jag krama en gång extra när vi ses. Dels för att du tycker om det jag skriver. Dels för att du är så fantastisk med orden själv. Och mest för att jag tycker om dig!
Trackback