Jag antar att jag är terroristen i din bröstkorg
Under ett alldeles för stort påslakan, lyssnar jag på när grannen sjunger spanska vaggvisor. Kniper med tårna och funderar över unga mäns hjärtan. Frostbitna, hårdslagna, jättemjuka och redo att spricka i någon av de tusen sömmarna. Jag önskar att det inte var jag som omedvetet snurrat in mig i trådarna och på vägen därifrån nästan råkar dra med mig allt ut genom bröstkorgen på dem.
-
Jag dricker varm choklad och sockret klibbar fast i tarmväggarna, våra stulna julgranskulor hänger blickstilla och på bordet ligger en blöt klänning. Min hjärna känns blöt och klibbig. Tankarna vandrar inte fritt, de fastnar, klumpar ihop sig och känns äckliga.
-
Natten är tyst, trots att någon exploderar inombords
en själslig självmordsbombning
och jag kan inte annat än knipa med tårna och se på
-
Kanske tvingar morgonljuset förnuftet tillbaka in i blodet
och när dagen snöar bort och dimman lägger sig över London igen dansar jag på klubbar bland pojkar som bara har ögon för sig själva. Där kan jag snurra fritt, utan att trassla in mig i någons hjärterötter. Jag har nog med mina egna klumpiga, blöta tankar.
Kommentarer
Postat av: Tessla
Din kreativitet är helt fascinerande!
Postat av: T
Vad jag älskar såna här inlägg med så mycket poesi, det är alltid värt väntan på att du ska skriva ett nytt inlägg, en underbar blogg av en bra människa även om jag inte känner dig.
Postat av: bitte
Hej har just nu en tävling där 2 personer har chans att vinna varsitt presentkort på 1000 kr hos Nelly
Postat av: matilda
åh. så vackert du skriver! känslan är så precis.
och det där att "knipa med tårna", det är sånt man gör utan att ens reflektera över. men du fångar det till och med i ord, känslor!
applåd!
Trackback