När luften promenerar ur lungorna
du är så bra. även om det är sorg i orden trillar de så rätt. både på skärmen och i hjärtat.
Tack snälla.
Vilka vackra meningar, jag har suttit och funderat de sista dagarna vad jag ska göra av mitt liv och när jag läser denna bloggen så mår jag bra och känner mig inte ensam om att funderar på livets stora frågor. Tack för att du finns, kram!
Nu tycker jag snart du ska samla ihop tankarna i textform igen. Eller finns orden nån annanstans nuförtiden?
T: Man är trevligt nog aldrig så ensam om det där, även om det många stunder känns så. Och tack för att du finns och kilar in med uppmuntrande kommentarer! Kram!
Oskar: Åh, nej jag har bara försvunnit ett tag. Internetlös och mest full eller arbetande. Som så många gånger förut: jag ska bättra mig.. Hoppas allt är väl med dig!