lyckorusimagen

Nu är det officiellt sommarlov. Och det är inte bara som jag säger, jag ska verkligen ta tag i det här sommarlovet. Det ska bli Hultsfred, och det ska bli Arvika. Men det ska bli en hel del äventyr. Jag vill ta med mej mitt tält och en sovsäck, och mitt fritidskort och sen bara ut. Det skulle vara småspännande, någon frivillig med resenär? 

Ja, och helt plötsligt försvann allt jag ville skriva ner. Jag sitter och funderar på utseenden, det där
är kruxigt. Och irriterande, kan vi inte alla bara se ut som barbapappor eller muppar, då skulle alla vara
fina. Jag sitter och tänker, ska jag färga håret rött en sista gång. (Eftersom en viss Maja klagade på min utväxt.) Eller ska jag låta det solblekas? - Äsch, vilka onödiga frågor.

Min kära moder är glad på mej i alla fall, jag kom hem med mina MVG, och det är lustigt; Jag slänger alltid betygen på bordet, och hon ser på dem, jublar lite och blir onödigt stolt. Och sen sitter de helt plötsligt på kylskåpet. Jag menar, vad är de där pluttiga bokstäverna för något egentligen? Jag är inte stolt över mej själv, jag har varit alldeles för slö iår. Och visst, det där betyget i tyska, det glänste till lite extra. Men annars, om man inte anstränger sej. Varför ska man då vara stolt?

Eller så har jag bara för höga krav på mej själv, och tycker inte att det jag åstadkommer är något vidare speciellt. Men det är ju bara bra, för då blir det ju bättre.