Längtan i blåskala
Nattljuden vibrerar i moll och jag
ställer mitt dagsögonblick i kontrast
Jag låg på ryggen bredvid en lågtrafikerad
gata och såg frökapslarna fly med vinden
vita fläckar mot en svekblå himmel
Höll andan på balkongen
och föll framför ditt mosaikhjärta
jag blir salig av långväga närhetslängtan
att betrakta på håll, när ensamhetsfigurer
fastnar under mina barfotafötter
Ni är vackra och jag blöder ur magen
dagdrömmer genom kameralinsen och
skriver mordgåtor
Popkärlek och ett andra festivalbesök.
Häromnatten satt jag på trappan och fastnade med blicken på gatlyktan nedanför. Runt det klotformade glaset cirkulerade ett tiotal insekter.
Och egentligen har jag någon bra tanke med den här inledningen, för jag har funderat över det i flera dagar nu. Det var något om att vi människor gör ungefär likadant, fast det var någon syrlig metafor om våra egna ljuspunkter. Men vet ni vad? Jag skiter fullkomligt i det nu.
Åh, vad skönt det kändes.
Det är sommarkaos i huvudet på mig. Jag tampas med en elak mage, jobb, tvåsekundersförälskelser, ihängande telefonpip, för korta nattsömnar, nya skor och tv-spelsnätter. Den här sommaren kommer innehålla två impulsfestivaler och jag åker snart på min andra. Emmaboda har jag velat besöka sen 2006 och nästa vecka bär det av. Får fjärilar i magen trots att jag nu fumlat runt på festivaler sen jag var femton.
Och jag som trodde att jag skulle vara mogen nog att uppskatta en utlandsresa med kvinnorna mer än en festival, bara jag reste för första gången i mitt liv. I och för sig så kanske det är annorlunda om jag får komma iväg till en av de där drömstäderna, där jag får chansen att uppleva och fota annat än turistkåta försäljare. Pooldopp och tequila sunrise i all ära, men vart är gatuhörnskärleken och cafémysterierna?
Det blir troligtvis en spontanresa till london eller paris i höst. Eller egentligen, varför inte uppsala, nyköping eller karlstad? Åh, ropa till om någon är sugen på höstäventyr eller en eftermiddagspromenad!
Nu ska jag äta kvällsmat hos en vän som känner en som haft sex med håkan hellström. (och varför jag skrev det är väl egentligen ganska oförståeligt, men jag har upprepat i huvudet hundra gånger att jag borde blivit gaisare för flera år sedan, ja hon var gaisare och håkan gillar gais. nu har han barn och jag tror aldrig att jag kommer växa ifrån min popkärlek.)
Och egentligen har jag någon bra tanke med den här inledningen, för jag har funderat över det i flera dagar nu. Det var något om att vi människor gör ungefär likadant, fast det var någon syrlig metafor om våra egna ljuspunkter. Men vet ni vad? Jag skiter fullkomligt i det nu.
Åh, vad skönt det kändes.
Det är sommarkaos i huvudet på mig. Jag tampas med en elak mage, jobb, tvåsekundersförälskelser, ihängande telefonpip, för korta nattsömnar, nya skor och tv-spelsnätter. Den här sommaren kommer innehålla två impulsfestivaler och jag åker snart på min andra. Emmaboda har jag velat besöka sen 2006 och nästa vecka bär det av. Får fjärilar i magen trots att jag nu fumlat runt på festivaler sen jag var femton.
Och jag som trodde att jag skulle vara mogen nog att uppskatta en utlandsresa med kvinnorna mer än en festival, bara jag reste för första gången i mitt liv. I och för sig så kanske det är annorlunda om jag får komma iväg till en av de där drömstäderna, där jag får chansen att uppleva och fota annat än turistkåta försäljare. Pooldopp och tequila sunrise i all ära, men vart är gatuhörnskärleken och cafémysterierna?
Det blir troligtvis en spontanresa till london eller paris i höst. Eller egentligen, varför inte uppsala, nyköping eller karlstad? Åh, ropa till om någon är sugen på höstäventyr eller en eftermiddagspromenad!
Nu ska jag äta kvällsmat hos en vän som känner en som haft sex med håkan hellström. (och varför jag skrev det är väl egentligen ganska oförståeligt, men jag har upprepat i huvudet hundra gånger att jag borde blivit gaisare för flera år sedan, ja hon var gaisare och håkan gillar gais. nu har han barn och jag tror aldrig att jag kommer växa ifrån min popkärlek.)
Åklagarmyndigheten skickar bruna kuvert
9 Juli 16:32
Sitter på en regnstänkt altan och andas fuktig sommarkväll. Solreflektionerna från ett glasbord, tillsammans med ett pillemariskt leende. Det blir ingen rättegångsvisa! Anlände från arvika mitt i natten i lördags och på bordet låg ett fint brev från Fröken Åklagare. Blundar ett ögonblick och känner ett behagligt vinstrus i halsgropen. Trots att förlusten aldrig kommer kunna fyllas av någon annan.
Mardrömsnätter och magont, nu är det lite bättre. Drar in en bakgårdskänsla och tycker för en gångs skull att det är helt okej att vara ensam. Snart vet jag hur hösten ser ut, fast inte alls egentligen. Om jag snubblar in på universitetet så kan jag i alla fall sniffa mig till biblioteksböcker med sällsamma sidfläckar. Nya höstskor, en förlång halsduk och svart kaffe.
Och att fastna i en främmande mans tankar hade inte varit alls fel. Jag är lite klar med att bli rädd för de som vill ha mig. Men att fly kärlek, är i alla fall något jag kan säga att jag lyckats med det senaste.
En välbekant röst från Göteborg vill ses igen och visst har jag saknat våra samtalsämnen, mysleenden och skratt. Men jag är någon annan nu. Tejpa upp den klyschan på kylskåpsdörren.
Det var en sådan fin man som kom in i skoaffären idag och helst av allt skulle jag vilja le åt honom. Sådär i förbifarten men ändå låta känslan fastna i luften. Det gick inte så bra alls, för jag fick istället sådana kramper i magen att världen snurrade ett halvt varv. Andades för fort och kallsvettades på toaletten, sen gav jag upp och gick hem under ett förstort paraply. Tvinnade håret runt långfingret och sjöng ljudlöst.
Även om det kommer att få min mor till krokodiltårar, så ska jag tjuvkika efter studentlägenheter i Göteborg. Chansen att få tag på något känns minimal, men jag ska i alla fall försöka på riktigt nu. Mark är så förbannat kvävande och jag hatar att en skithåla bemästrar konsten att ta strypgrepp på dess invånare. Trots att det just nu, på en altan till ljudet av fabriksbrus, går ovanligt lätt att andas.
Så jag la mig på plankorna och andades in ett litet lager för de kommande dagarna. Det borde jag göra oftare. Sen tänkte jag ta fram den största tekoppen och dricka lite nostalgite. Men det blev vattenpipa och chai med mina favoritflator istället. Och så en alldeles underbar Bella förstås.
Mardrömsnätter och magont, nu är det lite bättre. Drar in en bakgårdskänsla och tycker för en gångs skull att det är helt okej att vara ensam. Snart vet jag hur hösten ser ut, fast inte alls egentligen. Om jag snubblar in på universitetet så kan jag i alla fall sniffa mig till biblioteksböcker med sällsamma sidfläckar. Nya höstskor, en förlång halsduk och svart kaffe.
Och att fastna i en främmande mans tankar hade inte varit alls fel. Jag är lite klar med att bli rädd för de som vill ha mig. Men att fly kärlek, är i alla fall något jag kan säga att jag lyckats med det senaste.
En välbekant röst från Göteborg vill ses igen och visst har jag saknat våra samtalsämnen, mysleenden och skratt. Men jag är någon annan nu. Tejpa upp den klyschan på kylskåpsdörren.
Det var en sådan fin man som kom in i skoaffären idag och helst av allt skulle jag vilja le åt honom. Sådär i förbifarten men ändå låta känslan fastna i luften. Det gick inte så bra alls, för jag fick istället sådana kramper i magen att världen snurrade ett halvt varv. Andades för fort och kallsvettades på toaletten, sen gav jag upp och gick hem under ett förstort paraply. Tvinnade håret runt långfingret och sjöng ljudlöst.
Även om det kommer att få min mor till krokodiltårar, så ska jag tjuvkika efter studentlägenheter i Göteborg. Chansen att få tag på något känns minimal, men jag ska i alla fall försöka på riktigt nu. Mark är så förbannat kvävande och jag hatar att en skithåla bemästrar konsten att ta strypgrepp på dess invånare. Trots att det just nu, på en altan till ljudet av fabriksbrus, går ovanligt lätt att andas.
Så jag la mig på plankorna och andades in ett litet lager för de kommande dagarna. Det borde jag göra oftare. Sen tänkte jag ta fram den största tekoppen och dricka lite nostalgite. Men det blev vattenpipa och chai med mina favoritflator istället. Och så en alldeles underbar Bella förstås.