lyckorusimagen

För att fortsätta på den somriga känslan..

Hej hursomhelst.

Jag har färgat mitt hår, så jag antar att jag inte är speciellt rödhårig längre. Vilket är synd, jag tror att jag tycker om det där. Men så fort jag ska handla färg så uppstår ju det där speciella fenomenet: Jag goes kissenödig av stressen och kan inte koncentrera mej. Sen finns aldrig den där färgen som skulle vara perfekt. Så det slutar med att jag bara rycker åt mej en färg, där mitt uppe i allt mitt knipande. Och när jag sedan ställer mej i kön, så är jag inte det minsta kissenödig längre.

Men det är tummen upp i alla fall. För imorgon bär det av till hultsfred, och det känns så befriande att jag får knäppryck. Släppa allt vad ansvar och plikter heter, och bara vara. Bara vara full och glad.
Och att korn har ställt in, det får man väl bara acceptera. Och att de var mina nummer ett, det suger ju omöjligt ännu hårdare. Men tummen upp, vi ska ju bo i Camp Alcoholics, haha. :D

Resten av kvällen ska jag ägna åt att lyssna på musik, göra ett femte försök på Donnie Darko och akta mej för min kära moder. Som är en, ursäkta mitt ocensurerade språk, en jävla klimakteriekossa.
Hon har inte gjort något annat än att tjata de senaste dagarna, och jag har inte gjort något annat än skrikit tillbaka, precis som om jag var en nyutlöst fjortonåring med lösnaglar. Yes, tummen upp fröken. (för andra gången i den här bloggen.)

Det mysigaste som finns, är att vakna i Josefs säng. Slå upp ögonen lite halvt, och flytta sej närmare. Så att man ligger näsa mot näsa. Och när han sedan vaknar till, så ler han sött och jag drar fingertopparna över hans rygg. Och sen somnar vi om.

Hm, och där försvann jag. Nej, tillbaka till verkligheten.

Strategi: Äta ihjäl sej. (För att överleva kvällen med min mamma.)

Hultsfred nästa.