lyckorusimagen

-

London var som en kaka. En perfekt sammansatt chokladkaka, med kola och knaprig botten. Eller som en syrlig drink med hallon och lime. Egentligen spelar det inte så stor roll vad London smakade som, jag blev hur som helst helt upp över öronen förälskad. I promenaden förbi fruktståndet varje morgon, spontana möten i tunnelbanan, de kladdiga borden i baren, det gulaktiga skenet, bakfylleskratten på gräsmattan, söndriga strumpbyxor, ekorrar och känslan av lättnad där innanför. Jag kom hem med två klänningar, tågbiljetter, en liten lapp med ett nedklottrat x och en dröm om hösten.

-

Igår gick jag upp tidigt och promenerade genom Göteborg. När jag kom hem packade vi med oss pastasallad och bubbelvatten och åkte bort till Saltholmen. Läste metro, lyssnade på Muminpappans memoarer och somnade i filtarna på klippan. Sen matade vi fiskmåsarna och skrek rätt ut i någon skräckblandad hitchcockförtjusning. Den där hopplösheten som gjorde sig påmind varje gång jag kände att kullerstensgatorna krympte, är på väg ur systemet. Känslan av att stå still och trampa med en kladdig tallrik på en bricka börjar förvandlas till pirret i magen av att vara på väg. Den här romansen har bara börjat.